Made with Xara
© Christer Nilsson e-post: christer@linnekulla.se kristina@linnekulla.se
x
Christers fotoblogg jan - dec 2022 -spridda noteringar då och då, minst en gång i månaden, ibland oftare.
Välkommen till Linnekulla.se!
Är du Naturligt nyfiken?
Välkommen till Linnekulla.se!
Är du Naturligt nyfiken?
2022-12-24 God Jul! Till sidtopp 2022-11-04 Länge sedan sist! är det knappast lögn att påstå. På grund av diverse anledningar har det gått mer än tre månader sedan förra uppdateringen här. Men nu är det i alla all dags! Det har så klart blivit en del fotograferat under sommaren och hösten, jag börjar med ett bildspel med bilder från 10 augusti till 10 oktober. En snabbkavalkad kan man kanske kalla det, jag återkommer med mer detaljerade rapporter framöver. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-11-04 Till sidtopp 2022-07-28 Rävungar på besök och Baloo här igen! Hjortarna fortsätter att komma om än inte lika frekvent som tidigare år. Senaste dagarna verkar det öka, antagligen fler kalvar som hindarna anser lagom för att få delta i bus. För exakt en vecka sedan var det annat bus, några rävungar anlände tillsammans med sin mor, och ungarna höll igång ordentligt. Vi har låtit större delen av gräsmattan vara oklippt för att ge bin och andra insekter mer blommor att besöka. Det har fungerat bra, blåklockor och prästkragar tillsammans med mer småväxta blomster finns i massor. Just prästkragarna och det höga gräset ställde till det för fotograferandet, rävungarna ville busa i växtligheten och det var svårt att få kameran att fokusera på rävarna i stället fär prästkragarna. Många bilder med suddiga rävar och skarpa prästkragsblommor blev det. Det var lättare när de var mer stillsamma så de flesta bilderna är på sittande rävar, men litet bus hamnade också på bild och återfinns i bildspelet. Det var det sista rävbesöket för sommaren, bigarråer och körsbär som de älskade att käka är slut och de ser väl ingen anledning att komma hit för att roa oss människor. Men de efterträddes redan två dagar senare av nya celebriteter! Klockan var närmare tio på kvällen när jag tittade ut och kunde skönja två kraftiga hjortar i mörkret. Det var så mörkt att kamerans autofokus inte fungerade, men jag lyckades trots det och trots långa slutartider få bilder på de båda välbehornade herrarna. Den ena hade betydligt större prydnad än den andre. Jag funderade på vilka det kunde vara, och kom att tänka på Baloo, den vänliga hjorten som för två år sedan sparrade småkalvarna i stångningskamp enligt mottot “jag ska lära honom allt jag kan!” precis som björnen Baloo i tecknade filmen Djungelboken. Jag letade fram bilder, och när jag jämförde Baloos karaktäristiska “stjärnkarta” på höger skinka var det ingen tvekan, han är tillbaka, nu som kapital hjort! Hoppas att han får bli far till många så mini-Baloo! En hjort med betydligt mindre uppseendeväckande prydnad kom dagen efter. Hindarna var inte ett dugg imponerade och hoppade undan när han kom för nära. Men en av kalvarna tyckte att det var oerhört spännande med en hornprydd och spanade in honom mycket noga. Bildspelet avslutas med en serie från i förmiddags, en kalv och sedan hinden ställde sig en stund i en solglipa och spanade. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-07-28 Till sidtopp 2022-07-10 Premiärpresentation i Damadromen! Vi har döpt om Stora Gräsmattan till Damadromen. Om någon undrar varför och hur det hänger ihop, så är det så här: Velodrom, det är ett ställe där cyklar far runt. Hippodrom är ett ställe där hästar springer runt. Båda företeelserna har latinska namn. Det vetenskapliga namnet på dovhjort är Dama dama. Vår gräsmatta är flitigt använd av dovhjortar för att springa runt på. Helt solklart är alltså vår gräsmatta en damadrom! Eftersom vi gett gräsmattan namnet Damadromen får det ju bli med stor bokstav! Detta om detta. Över till bildspelet. Det börjar med en bild på en liten fjäril, storlek som blåvingar ungefär. Det är en almsnabbvinge. Sedan några bilder på bigarråletande räv. Den andra juli kom dovhinden med kalv på nytt besök. Kalven hölls under noggrann uppsikt och fick inte springa på egna äventyr. en ung koltrast fångade en fjäril, någon sorts spinnare ser det ut att vara. Fjärde juli var det dags för nytt hjortbesök. Kalven fick nu röra sig litet friare men i närheten av mamma. Den var nyfiken och undersökte noga alla konstiga ting. Äppelträdet var tydligen ett sådant. Efter undersökningen återvände den till mamma. Sjunde juli kom ett par rävungar och käkade bigarråer och körsbär, än finns det kvar att hitta på marken och fler i träden. I går eftermiddag pratade jag och Kristina om dovhjortskalvarna som ännu inte springer så fritt. Men vi gissade att snart klarar mammorna inte att ha full kontroll längre och hålla dem tillbaka när de har benen fulla av spring. Redan på kvällen några timmar senare blev vi sannspådda. Hind och kalv infann sig, och kalven tog genast Damadromen i bruk! Det gick med raketfart på gräset och runt diverse växtlighet, att hänga med och fotografera eller filma var inte att tänka på. Men av att springa blir man trött, och efter en stund tog kalven en paus och jag fick litet bilder. Sedan mer raketfart, ny paus och sedan var det dags för påfyllning av raketbränsle hos mamma. Jag fick litet videofilm också, litet darrigt för att hinna få kameran på stativ var omöjligt. Sådant får man ta ibland. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-07-10 Länk till filmen “Dovhjortskalv presenteras” Till sidtopp 2022-07-01 Varmt, varmt och varmt har vi haft ett bra tag, men när jag skriver detta på fredagsförmiddagen har det mulnat ganska ordentligt och regn med åska har utlovats. Det känns skönt att temperaturen inte skall ligga på 30-strecket och över den närmaste tiden. Trädgårdstraktorn är på ingående efter service, det kanske går att sänka gräshöjden också framöver. Då blir det lättare att se och inte minst lättare att fotografera våra sommargäster. Just nu har de en viss förmåga att försvinna bland gräs och blomster. Å andra sidan borde det gynna insekterna, och de behöver verkligen all hjälp de kan få! Det blir till att variera klippandet under sensommaren. Det har blivit litet bilder på överblommande blomster och ett par humlor, paradisbusken har börjat släppa blommorna men än kan humlor och bin samla rödlysande pollen. Dovhjortarnas dagissäsong är inte här än, men den första kalven fick vi se den 27 juni. En mycket snabb visit, jag hade inte en chans att hämta kameran innan de försvunnit. Dagen efter var det dags igen, jag hade kameran närmare till hands och hann få några bilder innan de dök in i buskagens skyddande mörker. Ännu en hind var med, hon hade lika bråttom hon. Ett par timmar senare var det dags igen när jag stod vid diskbaljan, jag hann få tag i kameran och knäppa ett par bilder på kalven som stannat upp ett par sekunder när mamman dök in bland buskarna. Bigarråerna och körsbären är på gång, till glädje för traktens fåglar. Och räven, på senare år har en rävfamilj hållit reda på när det finns bär på marken, fåglarna river ned en hel del under sin framfart. Räven tittade längtande upp mot bären i trädet, men fick nöja sig med fallfrukten. Jag fick litet videofilm på räven, inte högsta kvalitet precis men den får hänga med. Även rävungarna brukar komma, de kanske dyker upp snart. Dök upp gjorde även rågeten, nu mycket smalare än tidigare. Hon har säkert minst en, troligen två kid som ligger och väntar på henne i närheten. Hon rörde sig smygande och höll huvudet lågt för att inte synas. Det vore roligt om hon tog med telningarna framöver, det är ganska många år sedan vi hade rådjur med kid här. Vi får se! Länk till bildspel och film under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-07-01 Länk till filmen “Bigarråer är festmat tycker räven” Till sidtopp 2022-06-18 Nu har sommaren kommit på riktigt och flugsnapparna har blivit synliga igen. Läser man om deras häckningstid får man förklaringen, de har varit upptagna med att ruva. Nu skall det matas, och både herr och fru svartvit flugsnappare är plötsligt inte längre svåra att få syn på. Insekter är däremot fortfarande inte så lätt att få syn på, vi saknar många av de arter solitärbin vi är vana att ha i omgivningen. Även andra pollinerare som blomflugor och andra är sällsynta. Fjärilarna har också minskat i antal, både arter och individer. I bildspelet finns i alla fall en amiralfjäril och två svärmare, större dagsvärmare och humlelik dagsvärmare. Mycket tråkigt att insekterna minskar överallt, vi behöver dem verkligen! Dovhindarna har börjat komma för att inspektera sommarens dovkalvhage, vår gräsmatta. En dag var de minst sju stycken, troligen någon eller några till i skogen. Även killarna kommer då och då, för att käka gott gräs och beta i rosensnåret vi har. Hur det kan vara gott att äta något så taggigt är obegripligt! Men visst, det står ju i snapsvisan att “OP river, OP river” och sedan något om “långt långt ned i halsen”. Det är kanske något liknande med rosentaggarna. Bra förresten att de hjälper till med ansandet av rosenbuskaget, det måste ändå bantas rejält. Större dagsvärmare och humlelik dagsvärmare är fascinerande fjärilar! Tämligen små och inte helt lätta att upptäcka om man inte vet var och hur man skall titta, kroppen är bara några centimeter lång. Vingspannet är visserligen 4 - 5 cm, men de rör vingarna så snabbt att man inte ser dem. Här flyger de mellan blommorna i paradisbusken och sticker in sin snabel i blomman för att suga nektar. Allt går mycket snabbt, det är inte alldeles lätt att hinna med att få dem på bild. De är som små kolibrier. Det har bara synts enstaka dagsvärmare i år, de brukar vara många. Inte bra att våra pollinerare försvinner. Inte för dem, och inte för oss. I går kom den lille råbocken på besök. Vi hade just fikat och jag hade lämnat kameran på bordet ute på balkongen. Dörren stod öppen så jag chansade på att smyga ut och få tag i fotoredskapet. Det lyckades, han var så upptagen av att käka det goda gräset att han inte såg mig. Men när jag tog några bilder hörde han kameran och tittade upp, sedan bar det iväg. Det vetenskapliga namnet på rådjur är Capreolus capreolus, samma latinska ord som finns i kapriol i hästsammanhang. Det betyder just bocksprång. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-06-18 Till sidtopp 2022-06-02 Torrt har det varit men nu har det regnat ett tag så det är ingen risk att gräset skall sluta växa. Fåglarna har fullt upp med att mata sina ungar, vissa ungdomar är redan igång med att prova sina vingar helt på egen hand. De flesta av våra fåglar har varit synnerligen blyga i vår, det brukar inte vara svårt att få syn på till exempel svartvit flugsnappare som sitter och sjunger. Men i år har det varit dåligt med det, trots att samtliga holkar vi har är upptagna. De måste ha bestämt sig för att anta reglementet för fågeluppträdande vid fotografering som visas varje jul på TV, den där filmen med Kalle Anka ni vet. Nåja, några bilder har det blivit, gröngöling, svarthättor, rödhake och svartvit flugsnappare finns i bildspelet. Andra flygfän i bildspelet är fjärilar, kartfjäril och sorgmantel, samt de solitära bina glödsandbi och trädgårdssandbi. På däggdjursfronten återfinns en ekorre som sövdes av häggblommornas doft, en högdräktig råget, dräktiga dovhindar och som avslutning en råbock. När jag såg rågeten i kamerasökaren trodde jag först att hon var skadad, det såg ut som allvarliga revor på ett par ställen med röd anstrykning som liknade blod. Men det visade sig att det handlade om fällning av den tjocka vinterpälsen, och den rödare sommarpälsen lyste fram där grenar rensat gammal ull. Dovhjortarna kommer inte så ofta än, antagligen blir det ändring på det när kalvarna fötts och skall börja i hjortdagiset på vår gräsmatta. Dovhindarna menar uppenbarligen att gräsmattan är avsedd för dem och deras telningar. Inte oss emot, det blir många trevliga stunder med kameran när buslivet börjar. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-06-02 Till sidtopp 2022-05-14 Våren har kommit och övergått i sommar säger meteorologerna. Det hindrar inte att det ofta varit duktigt kallt om nätterna med flera minusgrader. Nu är det förhoppningsvis äntligen slut på frostnätterna, åtminstone över lag. Några till dyker säkert upp, än är det inte midsommar. Mycket solsken har vi haft, men det börjar bli stort behov av ett rejält regnväder, torkan börjar bli besvärlig. Sommaren är i alla fall på gång, och fåglar och ekorrar får klara sig utan fröserveringen. Några bilder från den finns med i början av bildspelet. Blomningen har börjat och insekter av olika slag letar pollen och nektar. Tyvärr är det mycket ont om vilda bin hos oss, förhoppningsvis ökar de framöver. Några bin och fjärilar har hamnat i bildspelet, liksom en del fåglar. Hjortarna har inte börjat lekparksäsongen här än, men efterhand som nya kalvar kommer till världen lär de dyka upp igen. De är alltid lika välkomna! Vi ser dem då och då även nu, förra årets kalvar kan fortfarande hålla sig till sina mödrar men det tar slut ganska snart. När nya kalvar anlänt får de gamla stå på egna ben. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-05-14 Till sidtopp 2022-04-11 Stora strider och slagsmål har det varit, både mellan väderlekstyperna och fåglarna som besöker vår matning. Sol och någorlunda varmt har varvats med ordentlig kyla många nätter, fåglarnas humörtemperatur verkar ligga mer konstant åt det heta hållet. Det är mycket roligt att studera dem, jag har ägnat en stor del av bildspelet åt fågelstrider och dessutom klippt ihop en filmsnutt med tänkta känsloutbrott i pratbubblor. Ett rådjurspar håller till i närheten, vi ser dem ibland. De har alltid bråttom, men jag lyckades i alla fall få en bild på dem. Bocken har nu fejat sina horn. Det har varit dåligt med hjortbesöken länge, men i dag kom en hel flock och slog sig ned på tomten i arla morgonstund. De stannade några timmar och tog det lugnt. En eftersläntrare anlände med ett par kompisar litet senare, han blev välkomnad av en kompis med hornspetsar. De såg ut att trivas ihop, men ingenting går ju upp mot mamma så han fortsatte snabbt till henne. Ömsesidigt varma känslor där -än så länge. Det blir snart ändring på det när nya kalvar börjar anlända. En ekorre var också här på morgonen och försåg sig av frörester som spillts under fågelmatningen. Hon klättrade upp i busken bredvid och tog sig till stolpen för upphängning av fågelmat, det var näten med talg som hägrade. Dessvärre fanns det bara torra rester kvar i ena nätet, det andra var tomt. Det blev en kort visit och sedan ett snyggt hopp tillbaka till paradisbusken som adjö. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Länk till filmen “Våra gosiga små gullefåglar” Till sidtopp 2022-03-31 Smällkalla vintern slog till igen efter förra blogguppdateringen. Först var det nästan full vår med solsken, varmt och blomster. Mitt på dagen 29 mars när en steglits kom till matningen var det fortfarande sol och sönt. Ett par timmar senare var det mulet och snöslask började lägga sig. Det blev inte så mycket av det, men 30 mars vaknade vi till helvitt vinterlandskap. Senare på dagen töade det rejält, men på morgonen i dag 31 mars hade vi tio minusgrader. Rena midvintervädret! Bakslag får man räkna med, men det här var väl att ta i kan man tycka. Fåglarna var inte glada åt snö och kyla, men i solskenet på dagarna återfår de vårkänslorna. Mesarna jagar varandra och stenknäckarna är på ett hiskeligt humör, vill absolut inte dela mat eller sällskap. Förhoppningsvis har de rätt i att våren snart är tillbaka. Det har utlovats frost i natt men färre minusgrader än vi hade natten till idag, vete sjutton om man vågar lita på det. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-03-28 Bistra tider är det på flera sätt med krig, dyr el och dyrt bilbränsle. Ovanpå allt hakar våren upp sig med jämna och ojämna mellanrum, enligt prognosen väntar fem kalla nätter med flera minusgrader, och dagstemperaturerna väntas ligga på runt fem stackars plusgrader hela första veckan i april. Man kan ju tappa inspirationen för mindre, så det har dröjt med uppdateringen av bloggen. Nu är det i alla fall dags! Bildspelet börjar med snöfall 21 februari, dagen efter förra uppdateringen här. Men det blev inget långvarigt, fåglarna kunde fortsätta att öva upp sig på vackra vårsånger. Stenknäck, nötväcka, grönfink och svartmes kom med på bild. Den omhuldade dovhjortskalven Laban kom och visade upp sina blivande horn, inte mycket att skryta med. Några dagar senare kom en hel grupp hjortar, även där fanns en yngling med horn, inte mycket att skryta med där heller men aningen mer än Laban hade han. Det blir intressant att följa dem! Honungsbina har börjat komma igång, av solitärbina är det ett enda som visat sig än så länge. Fåglarna har börjat inleda vårflörten, tre stiliga gulsparvhanar satt i hagtornsträdet och visade upp sig. Stenknäckarna slåss gärna litet, det gäller att visa upp sina krafter. Några steglitser har synts mycket sporadiskt, roligt för de kommer inte så ofta här. Domherrar kommer och käkar frö, matningen får fortsätta ett tag till. Två rådjur kom på besök, bock och get. Kan det möjligen vara samma som kom vid nästan exakt denna tiden i fjol? Två dovhindar tillbringade en hel eftermiddag med att beta gräs från vår gräsmatta, båda i väntans tider. De passade nog på att inspektera kalvlekplatsen, det blir kul att få se deras kalvar! Några blåsippor har vågat sig fram i backarna, en sådan och en stramt uppsträckt talgoxe avslutar bildspelet. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-02-20 Big-Bang i balkongdörrens fönster blev det häromdagen. Vi hörde en ordentlig smäll, och när vi tittade ut på balkongen satt -eller snarare halvlåg- en större hackspett på golvet, en tuss med fjädrar satt fast på rutan. Hackspetten var nog ganska medvetslös en bra stund, sedan såg den något mer medveten ut. Efter ett tag började huvudet sjunka mot golvet, och jag tänkte att den klarar sig nog inte. Visserligen har hackspettar inbyggda stötskydd för hjärnan, men det här var en riktigt kraftig smäll. Men så lyfte den huvudet igen, och verkade hämta sig långsamt. Ungefär 20 minuter efter kraschen började den se nästan normal ut, och plötsligt bestämde den sig för att flyga iväg. En härlig syn! Jag filmade litet av återhämtningen, länk nedan under bilderna till “Big bang”. Det har varit en ganska vårlik period, bara enstaka frosttillfällen och ingen snö. Jo, det kom någon centimeter snöslask i förrgår men det smälte snabbt bort. Gårdagens utlovade busväder kom vi lindrigt undan, vi får se hur det blir med nästa som är på väg i skrivande stund. Vintergäck, snödroppar och krokus fortsätter att knoppas och någon blommar. Ett fint vårtecken, men förhoppningsvis kommer inte allt för många blomväxter igång så här tidigt. Om de blommar slut innan vildbin och andra tidiga pollinerare vaknat blir det katastrof för dem. Utan blommor och pollen ingen mat att ge till nästa omgång avkomma. Vilbina är redan kraftigt hotade här i landet, ytterligare prövningar behöver de inte. I fredags kom ett tiotal dovhjortar, Laban och gänget, på besök. De verkar liksom blåmesar och pilfinkar börja drabbas av vårkänslor och busa omkring. Laban var på stångningshumör och drog igång litet fightande. Det hamnade i bildspelet, liksom en ekorre och några fåglar. Det är inte bara mesar och hackspettar som gillar späck, en koltrasthona låter sig gärna väl smaka. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-20 Länk till filmen “Big_bang” Till sidtopp 2022-02-12 Vilt växlande vinter-/vårväder är väl en lämplig beskrivning av den senaste tidens väderlek. Om man gör ett linjediagram med årets temperaturer hittills blir det väldigt likt en seismologisk kurva vid ett bättre jordskalv. Februari började med snö på marken, sedan har det varit upp och ner i temperaturen och just nu är det någonstans mitt emellan, några plusgrader och snöfritt. Mildare väder väntas i prognosen, och redan ser det vårligt ut med blommande snödroppar, vintergäck och krokus. Hasselbusken utanför fönstret sprider pollen för fullt från mängder av hängen. Förhoppningsvis luras inte allt för mycket i naturen att dra igång för tidigt för att sedan drabbas av rejäla bakslag. Det är mycket som påverkas av sådant, allt för tidig blomning lurar vildbin och andra insekter på deras mat, när de vaknar är det redan över. Det i sin tur drabbar fåglarna, när de har ungar och behöver massvis med mat till dem är det dåligt ställt med de insekter de brukar mata med. Inte bra alls! Dovhjortarna har börjat komma litet oftare. Laban med syster håller fortfarande ihop med mamman, men om ett tag är det slut med det. Snart är det kalvningsdags och då vill hinden inte dras med vuxna ungar om man säger. När de var här första februari var det snö, när de gick i buskagen och bakom en stormfälld björk var det inte alldeles lätt att få syn på dem. Laban växer till sig allt mer, han har små basthornansatser och har till och med visat upp flemande. Här om dagen slappade hela gänget på vår tomt under tre timmar, Laban hittade en solig plats där han kunde gotta sig en bra stund. Fåglarna bjuder på trevlig underhållning i fågelmatningen, det är rejäl åtgång på solrosfrön och viltfågelblandning. Några har hamnat i bildspelet, liksom några vårblommor. Länk till bildspelet nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-12 Till sidtopp 2022-01-29 Håhåjaja, håhåjaja, de blåser i träa idaa står det i Gunde Johanssons “Torparvisa” och den går det bra att sjunga i dag, det har börjat svepa ordentligt runt knuten och värre skall det bli säger prognosen. Regnar gör det också, så det blir definitivt innesittarkväll. Mycket blåsande har det varit den här vintern, tur att det inte snöar och är kallt samtidigt. Ibland är det kul att testa nya saker med kameran. Jag har för första gången provat att “sy ihop” flera bilder till en. När man fotograferar en utsikt är det ofta svårt att få med hela bredden, antingen blir allting väldigt litet när man skall pressa in hela vidden i en bild, eller så blir det bättre förstoring men nästan ingen bredd alls. Jag provade att fotografera utsikten en bit bort på vägen där vi bor, Kristianstadsslätten breder ut sig nedanför. Jag satte på ett teleobjektiv och tog ett par serier med bilden på högkant, sedan provade jag funktionen “Fotosammanfogning” i bildbehandlingsprogrammet Lightroom. Det som förr var ett hiskligt petgöra visade sig gå hur enkelt som helst! Den övre bilden nedan med Fjälkinge backe består av åtta sammanfogade högkantbilder, den undre innehåller 11 stycken. Bilderna är tagna på frihand, gör man sig litet besvär med stativ och noggrant siktande kan det bli riktigt bra. Måste prova vid tillfälle! Mycket blåst har vi som sagt haft, löv och grenar far omkring. Vinden har nog fått tag i temperaturen också, för den far upp och ned på termometerskalan. Det tänker den visst fortsätta med, enligt prognosen skall dagens åtta plusgrader ersättas av lika många minus natten mellan onsdag och torsdag. Det jämnar ut sig skulle man kunna säga. Det har varit tämligen lugnt med djurlivet senaste tiden, bortsett från fåglarna då. Deras intresse för fågelmatningen är stort, och när en flock bergfinkar dyker upp ökar förbrukningen rejält. Många arter kommer på besök, i bildspelet kan man se en del av dem. Där finns även en bild på en bergfink som jag först trodde hade vita fjädrar på huvudet, men på bilderna syns det att huvudet är helt kalt. När temperaturen sjunker kan det inte vara lätt för den att klara överlevnaden. Överlevnad är ju ett problem i naturen, inte nog med att jakten på mat är jobbig -dessutom kan man råka bli mat själv! Sparvhök ser vi då och då, men det var nog inte den som fick småfåglarna att bära sig underligt åt en dag. Jag fick syn på en mycket upprörd blåmes i toppen på paradisbusken. Den satt kvar medan jag hämtade kameran, och det tillhör definitivt inte vanligheterna. Inne i paradisbusken satt en stor grupp talgoxar och blåmesar, allihop satt blickstilla och spanade mot skyn. Jag kände igen beteendet från ett par tillfällen för ett antal år sedan, de gångerna var det en varfågel som drog uppmärksamheten till sig. Jag lyckades tyvärr inte få syn på inkräktaren, men gissningsvis var det en varfågel nu också, resultatet av att en sparvhök visar sig är ett område totalt rensat från småfåglar -varenda en gömmer sig fortast möjligt. Jag har stoppat in en gammal bild på en varfågel i bildspelet för att visa hur den ser ut. Länk till bildspelet under panoramabilderna nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-29 Till sidtopp 2022-01-07 Nytt år och nya tag, dags för ett nytt Linnekullabildspel. Skånsk vinter har fortsatt att dominera, det har växlat mellan riktigt kallt och nästan varmt. Snö har kommit och försvunnit med isgata som mellanspel. Just nu i skrivande stund är det ett par plusgrader och det småregnar. Långtidsprognosen lovar huvudsakligen tö de närmaste tio dagarna med en topp på 8 plusgrader om en vecka, måtte den stämma för elpriserna är olidliga. Det har inte varit så mycket djurliv i vintermörkret, men i går kom ett gäng hjortar på besök efter ett längre uppehåll. Ett gäng hindar med kalvar som strövar runt. Vi undrade om Laban, den ljusa kalven från sommaren och hösten, skulle finnas med i gänget, och om vi i så fall skulle känna igen honom. Han var ju så ljus att vi kallade honom Laban efter barnböckerna om “Lilla spöket Laban”. Nu har hjortarna vinterpäls och är mörkare i färgen, skulle det gå att upptäcka den lille tuffingen? Efter ett tag upptäckte vi en litet ljusare hjort i gänget, skymd av buskage. Efter lååång väntan med kameran tog den ljuse äntligen några steg bort från buskaget och lät sig beskådas. Och visst var det Laban! Betydligt mörkare nu men ändå finns ljusheten där. Vi har några kännetecken som är så pass säkra att det inte råder någon tvekan om att det är Laban. Ett streck och en samling vita fläckar på skinkorna är typiska för honom, men framför allt har han ljusa tecken på nosryggenen, i vissa lägen kan man uppfatta det som en vit ring bakom själva “näsan”. Han har också vit teckning runt den svarta nässpegeln, även vitt på öronens insida, ingen mörk kant längs ytterkanten. Ingen tvekan, Laban var här! Laban och en större hjort, mamma kanske, lade sig ner för en stunds vila, och det blev några bilder på honom både då och tidigare när han visade upp sina sidor. Jag lägger upp dem här, i hopp om att kunna be jägarna i trakten försöka spara Laban. Han är som sagt en tuffing, stångades med alla kalvkompisar i somras och i höstas sparrade han mot ett-, två- och treåringar och till och med en kapital herre. Han kan säkert bli en riktigt stilig hjortherre om han får hänga med några år. Bildspelet domineras nästan fullständigt av Laban och övriga dovhjortar, det har inte bjudits så många fototillfällen än i år. Naturligtvis kom hjortarna sent på eftermiddagen och det dåliga ljuset blev inte bättre av molntäcket. Jag tar med en dålig bild på ett par “pjoddar”, en pilfink och en järnsparv. Järnsparven är en av landets vanligaste fåglar, ändå är det inte många som sett den. Den är litet skygg och håller sig helst i buskagen, och den är dessutom väl kamouflagetecknad så det är inte konstigt att den är förbisedd. Dessutom är den ju ganska lik pilfink och gråsparv, det gör den ännu lättare att missa. Bilden tog jag för att kunna avgöra om det var järnsparv, som sagt en dålig bild men nu blir det tio jämnt i bildspelet ;-) Länk till bildspelet under bilden på Laban nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-07 Till sidtopp
x
Christers fotoblogg jan - dec 2022 -spridda noteringar då och då, minst en gång i månaden, ibland oftare.
2022-12-24 God Jul! Till sidtopp 2022-11-04 Länge sedan sist! är det knappast lögn att påstå. På grund av diverse anledningar har det gått mer än tre månader sedan förra uppdateringen här. Men nu är det i alla all dags! Det har så klart blivit en del fotograferat under sommaren och hösten, jag börjar med ett bildspel med bilder från 10 augusti till 10 oktober. En snabbkavalkad kan man kanske kalla det, jag återkommer med mer detaljerade rapporter framöver. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-11-04 Till sidtopp 2022-07-28 Rävungar på besök och Baloo här igen! Hjortarna fortsätter att komma om än inte lika frekvent som tidigare år. Senaste dagarna verkar det öka, antagligen fler kalvar som hindarna anser lagom för att få delta i bus. För exakt en vecka sedan var det annat bus, några rävungar anlände tillsammans med sin mor, och ungarna höll igång ordentligt. Vi har låtit större delen av gräsmattan vara oklippt för att ge bin och andra insekter mer blommor att besöka. Det har fungerat bra, blåklockor och prästkragar tillsammans med mer småväxta blomster finns i massor. Just prästkragarna och det höga gräset ställde till det för fotograferandet, rävungarna ville busa i växtligheten och det var svårt att få kameran att fokusera på rävarna i stället fär prästkragarna. Många bilder med suddiga rävar och skarpa prästkragsblommor blev det. Det var lättare när de var mer stillsamma så de flesta bilderna är på sittande rävar, men litet bus hamnade också på bild och återfinns i bildspelet. Det var det sista rävbesöket för sommaren, bigarråer och körsbär som de älskade att käka är slut och de ser väl ingen anledning att komma hit för att roa oss människor. Men de efterträddes redan två dagar senare av nya celebriteter! Klockan var närmare tio på kvällen när jag tittade ut och kunde skönja två kraftiga hjortar i mörkret. Det var så mörkt att kamerans autofokus inte fungerade, men jag lyckades trots det och trots långa slutartider få bilder på de båda välbehornade herrarna. Den ena hade betydligt större prydnad än den andre. Jag funderade på vilka det kunde vara, och kom att tänka på Baloo, den vänliga hjorten som för två år sedan sparrade småkalvarna i stångningskamp enligt mottot “jag ska lära honom allt jag kan!” precis som björnen Baloo i tecknade filmen Djungelboken. Jag letade fram bilder, och när jag jämförde Baloos karaktäristiska “stjärnkarta” på höger skinka var det ingen tvekan, han är tillbaka, nu som kapital hjort! Hoppas att han får bli far till många så mini-Baloo! En hjort med betydligt mindre uppseendeväckande prydnad kom dagen efter. Hindarna var inte ett dugg imponerade och hoppade undan när han kom för nära. Men en av kalvarna tyckte att det var oerhört spännande med en hornprydd och spanade in honom mycket noga. Bildspelet avslutas med en serie från i förmiddags, en kalv och sedan hinden ställde sig en stund i en solglipa och spanade. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-07-28 Till sidtopp 2022-07-10 Premiärpresentation i Damadromen! Vi har döpt om Stora Gräsmattan till Damadromen. Om någon undrar varför och hur det hänger ihop, så är det så här: Velodrom, det är ett ställe där cyklar far runt. Hippodrom är ett ställe där hästar springer runt. Båda företeelserna har latinska namn. Det vetenskapliga namnet på dovhjort är Dama dama. Vår gräsmatta är flitigt använd av dovhjortar för att springa runt på. Helt solklart är alltså vår gräsmatta en damadrom! Eftersom vi gett gräsmattan namnet Damadromen får det ju bli med stor bokstav! Detta om detta. Över till bildspelet. Det börjar med en bild på en liten fjäril, storlek som blåvingar ungefär. Det är en almsnabbvinge. Sedan några bilder på bigarråletande räv. Den andra juli kom dovhinden med kalv på nytt besök. Kalven hölls under noggrann uppsikt och fick inte springa på egna äventyr. en ung koltrast fångade en fjäril, någon sorts spinnare ser det ut att vara. Fjärde juli var det dags för nytt hjortbesök. Kalven fick nu röra sig litet friare men i närheten av mamma. Den var nyfiken och undersökte noga alla konstiga ting. Äppelträdet var tydligen ett sådant. Efter undersökningen återvände den till mamma. Sjunde juli kom ett par rävungar och käkade bigarråer och körsbär, än finns det kvar att hitta på marken och fler i träden. I går eftermiddag pratade jag och Kristina om dovhjortskalvarna som ännu inte springer så fritt. Men vi gissade att snart klarar mammorna inte att ha full kontroll längre och hålla dem tillbaka när de har benen fulla av spring. Redan på kvällen några timmar senare blev vi sannspådda. Hind och kalv infann sig, och kalven tog genast Damadromen i bruk! Det gick med raketfart på gräset och runt diverse växtlighet, att hänga med och fotografera eller filma var inte att tänka på. Men av att springa blir man trött, och efter en stund tog kalven en paus och jag fick litet bilder. Sedan mer raketfart, ny paus och sedan var det dags för påfyllning av raketbränsle hos mamma. Jag fick litet videofilm också, litet darrigt för att hinna få kameran på stativ var omöjligt. Sådant får man ta ibland. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-07-10 Länk till filmen “Dovhjortskalv presenteras” Till sidtopp 2022-07-01 Varmt, varmt och varmt har vi haft ett bra tag, men när jag skriver detta på fredagsförmiddagen har det mulnat ganska ordentligt och regn med åska har utlovats. Det känns skönt att temperaturen inte skall ligga på 30-strecket och över den närmaste tiden. Trädgårdstraktorn är på ingående efter service, det kanske går att sänka gräshöjden också framöver. Då blir det lättare att se och inte minst lättare att fotografera våra sommargäster. Just nu har de en viss förmåga att försvinna bland gräs och blomster. Å andra sidan borde det gynna insekterna, och de behöver verkligen all hjälp de kan få! Det blir till att variera klippandet under sensommaren. Det har blivit litet bilder på överblommande blomster och ett par humlor, paradisbusken har börjat släppa blommorna men än kan humlor och bin samla rödlysande pollen. Dovhjortarnas dagissäsong är inte här än, men den första kalven fick vi se den 27 juni. En mycket snabb visit, jag hade inte en chans att hämta kameran innan de försvunnit. Dagen efter var det dags igen, jag hade kameran närmare till hands och hann få några bilder innan de dök in i buskagens skyddande mörker. Ännu en hind var med, hon hade lika bråttom hon. Ett par timmar senare var det dags igen när jag stod vid diskbaljan, jag hann få tag i kameran och knäppa ett par bilder på kalven som stannat upp ett par sekunder när mamman dök in bland buskarna. Bigarråerna och körsbären är på gång, till glädje för traktens fåglar. Och räven, på senare år har en rävfamilj hållit reda på när det finns bär på marken, fåglarna river ned en hel del under sin framfart. Räven tittade längtande upp mot bären i trädet, men fick nöja sig med fallfrukten. Jag fick litet videofilm på räven, inte högsta kvalitet precis men den får hänga med. Även rävungarna brukar komma, de kanske dyker upp snart. Dök upp gjorde även rågeten, nu mycket smalare än tidigare. Hon har säkert minst en, troligen två kid som ligger och väntar på henne i närheten. Hon rörde sig smygande och höll huvudet lågt för att inte synas. Det vore roligt om hon tog med telningarna framöver, det är ganska många år sedan vi hade rådjur med kid här. Vi får se! Länk till bildspel och film under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-07-01 Länk till filmen “Bigarråer är festmat tycker räven” Till sidtopp 2022-06-18 Nu har sommaren kommit på riktigt och flugsnapparna har blivit synliga igen. Läser man om deras häckningstid får man förklaringen, de har varit upptagna med att ruva. Nu skall det matas, och både herr och fru svartvit flugsnappare är plötsligt inte längre svåra att få syn på. Insekter är däremot fortfarande inte så lätt att få syn på, vi saknar många av de arter solitärbin vi är vana att ha i omgivningen. Även andra pollinerare som blomflugor och andra är sällsynta. Fjärilarna har också minskat i antal, både arter och individer. I bildspelet finns i alla fall en amiralfjäril och två svärmare, större dagsvärmare och humlelik dagsvärmare. Mycket tråkigt att insekterna minskar överallt, vi behöver dem verkligen! Dovhindarna har börjat komma för att inspektera sommarens dovkalvhage, vår gräsmatta. En dag var de minst sju stycken, troligen någon eller några till i skogen. Även killarna kommer då och då, för att käka gott gräs och beta i rosensnåret vi har. Hur det kan vara gott att äta något så taggigt är obegripligt! Men visst, det står ju i snapsvisan att “OP river, OP river” och sedan något om “långt långt ned i halsen”. Det är kanske något liknande med rosentaggarna. Bra förresten att de hjälper till med ansandet av rosenbuskaget, det måste ändå bantas rejält. Större dagsvärmare och humlelik dagsvärmare är fascinerande fjärilar! Tämligen små och inte helt lätta att upptäcka om man inte vet var och hur man skall titta, kroppen är bara några centimeter lång. Vingspannet är visserligen 4 - 5 cm, men de rör vingarna så snabbt att man inte ser dem. Här flyger de mellan blommorna i paradisbusken och sticker in sin snabel i blomman för att suga nektar. Allt går mycket snabbt, det är inte alldeles lätt att hinna med att få dem på bild. De är som små kolibrier. Det har bara synts enstaka dagsvärmare i år, de brukar vara många. Inte bra att våra pollinerare försvinner. Inte för dem, och inte för oss. I går kom den lille råbocken på besök. Vi hade just fikat och jag hade lämnat kameran på bordet ute på balkongen. Dörren stod öppen så jag chansade på att smyga ut och få tag i fotoredskapet. Det lyckades, han var så upptagen av att käka det goda gräset att han inte såg mig. Men när jag tog några bilder hörde han kameran och tittade upp, sedan bar det iväg. Det vetenskapliga namnet på rådjur är Capreolus capreolus, samma latinska ord som finns i kapriol i hästsammanhang. Det betyder just bocksprång. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-06-18 Till sidtopp 2022-06-02 Torrt har det varit men nu har det regnat ett tag så det är ingen risk att gräset skall sluta växa. Fåglarna har fullt upp med att mata sina ungar, vissa ungdomar är redan igång med att prova sina vingar helt på egen hand. De flesta av våra fåglar har varit synnerligen blyga i vår, det brukar inte vara svårt att få syn på till exempel svartvit flugsnappare som sitter och sjunger. Men i år har det varit dåligt med det, trots att samtliga holkar vi har är upptagna. De måste ha bestämt sig för att anta reglementet för fågeluppträdande vid fotografering som visas varje jul på TV, den där filmen med Kalle Anka ni vet. Nåja, några bilder har det blivit, gröngöling, svarthättor, rödhake och svartvit flugsnappare finns i bildspelet. Andra flygfän i bildspelet är fjärilar, kartfjäril och sorgmantel, samt de solitära bina glödsandbi och trädgårdssandbi. På däggdjursfronten återfinns en ekorre som sövdes av häggblommornas doft, en högdräktig råget, dräktiga dovhindar och som avslutning en råbock. När jag såg rågeten i kamerasökaren trodde jag först att hon var skadad, det såg ut som allvarliga revor på ett par ställen med röd anstrykning som liknade blod. Men det visade sig att det handlade om fällning av den tjocka vinterpälsen, och den rödare sommarpälsen lyste fram där grenar rensat gammal ull. Dovhjortarna kommer inte så ofta än, antagligen blir det ändring på det när kalvarna fötts och skall börja i hjortdagiset på vår gräsmatta. Dovhindarna menar uppenbarligen att gräsmattan är avsedd för dem och deras telningar. Inte oss emot, det blir många trevliga stunder med kameran när buslivet börjar. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-06-02 Till sidtopp 2022-05-14 Våren har kommit och övergått i sommar säger meteorologerna. Det hindrar inte att det ofta varit duktigt kallt om nätterna med flera minusgrader. Nu är det förhoppningsvis äntligen slut på frostnätterna, åtminstone över lag. Några till dyker säkert upp, än är det inte midsommar. Mycket solsken har vi haft, men det börjar bli stort behov av ett rejält regnväder, torkan börjar bli besvärlig. Sommaren är i alla fall på gång, och fåglar och ekorrar får klara sig utan fröserveringen. Några bilder från den finns med i början av bildspelet. Blomningen har börjat och insekter av olika slag letar pollen och nektar. Tyvärr är det mycket ont om vilda bin hos oss, förhoppningsvis ökar de framöver. Några bin och fjärilar har hamnat i bildspelet, liksom en del fåglar. Hjortarna har inte börjat lekparksäsongen här än, men efterhand som nya kalvar kommer till världen lär de dyka upp igen. De är alltid lika välkomna! Vi ser dem då och då även nu, förra årets kalvar kan fortfarande hålla sig till sina mödrar men det tar slut ganska snart. När nya kalvar anlänt får de gamla stå på egna ben. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-05-14 Till sidtopp 2022-04-11 Stora strider och slagsmål har det varit, både mellan väderlekstyperna och fåglarna som besöker vår matning. Sol och någorlunda varmt har varvats med ordentlig kyla många nätter, fåglarnas humörtemperatur verkar ligga mer konstant åt det heta hållet. Det är mycket roligt att studera dem, jag har ägnat en stor del av bildspelet åt fågelstrider och dessutom klippt ihop en filmsnutt med tänkta känsloutbrott i pratbubblor. Ett rådjurspar håller till i närheten, vi ser dem ibland. De har alltid bråttom, men jag lyckades i alla fall få en bild på dem. Bocken har nu fejat sina horn. Det har varit dåligt med hjortbesöken länge, men i dag kom en hel flock och slog sig ned på tomten i arla morgonstund. De stannade några timmar och tog det lugnt. En eftersläntrare anlände med ett par kompisar litet senare, han blev välkomnad av en kompis med hornspetsar. De såg ut att trivas ihop, men ingenting går ju upp mot mamma så han fortsatte snabbt till henne. Ömsesidigt varma känslor där -än så länge. Det blir snart ändring på det när nya kalvar börjar anlända. En ekorre var också här på morgonen och försåg sig av frörester som spillts under fågelmatningen. Hon klättrade upp i busken bredvid och tog sig till stolpen för upphängning av fågelmat, det var näten med talg som hägrade. Dessvärre fanns det bara torra rester kvar i ena nätet, det andra var tomt. Det blev en kort visit och sedan ett snyggt hopp tillbaka till paradisbusken som adjö. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Länk till filmen “Våra gosiga små gullefåglar” Till sidtopp 2022-03-31 Smällkalla vintern slog till igen efter förra blogguppdateringen. Först var det nästan full vår med solsken, varmt och blomster. Mitt på dagen 29 mars när en steglits kom till matningen var det fortfarande sol och sönt. Ett par timmar senare var det mulet och snöslask började lägga sig. Det blev inte så mycket av det, men 30 mars vaknade vi till helvitt vinterlandskap. Senare på dagen töade det rejält, men på morgonen i dag 31 mars hade vi tio minusgrader. Rena midvintervädret! Bakslag får man räkna med, men det här var väl att ta i kan man tycka. Fåglarna var inte glada åt snö och kyla, men i solskenet på dagarna återfår de vårkänslorna. Mesarna jagar varandra och stenknäckarna är på ett hiskeligt humör, vill absolut inte dela mat eller sällskap. Förhoppningsvis har de rätt i att våren snart är tillbaka. Det har utlovats frost i natt men färre minusgrader än vi hade natten till idag, vete sjutton om man vågar lita på det. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-03-28 Bistra tider är det på flera sätt med krig, dyr el och dyrt bilbränsle. Ovanpå allt hakar våren upp sig med jämna och ojämna mellanrum, enligt prognosen väntar fem kalla nätter med flera minusgrader, och dagstemperaturerna väntas ligga på runt fem stackars plusgrader hela första veckan i april. Man kan ju tappa inspirationen för mindre, så det har dröjt med uppdateringen av bloggen. Nu är det i alla fall dags! Bildspelet börjar med snöfall 21 februari, dagen efter förra uppdateringen här. Men det blev inget långvarigt, fåglarna kunde fortsätta att öva upp sig på vackra vårsånger. Stenknäck, nötväcka, grönfink och svartmes kom med på bild. Den omhuldade dovhjortskalven Laban kom och visade upp sina blivande horn, inte mycket att skryta med. Några dagar senare kom en hel grupp hjortar, även där fanns en yngling med horn, inte mycket att skryta med där heller men aningen mer än Laban hade han. Det blir intressant att följa dem! Honungsbina har börjat komma igång, av solitärbina är det ett enda som visat sig än så länge. Fåglarna har börjat inleda vårflörten, tre stiliga gulsparvhanar satt i hagtornsträdet och visade upp sig. Stenknäckarna slåss gärna litet, det gäller att visa upp sina krafter. Några steglitser har synts mycket sporadiskt, roligt för de kommer inte så ofta här. Domherrar kommer och käkar frö, matningen får fortsätta ett tag till. Två rådjur kom på besök, bock och get. Kan det möjligen vara samma som kom vid nästan exakt denna tiden i fjol? Två dovhindar tillbringade en hel eftermiddag med att beta gräs från vår gräsmatta, båda i väntans tider. De passade nog på att inspektera kalvlekplatsen, det blir kul att få se deras kalvar! Några blåsippor har vågat sig fram i backarna, en sådan och en stramt uppsträckt talgoxe avslutar bildspelet. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-02-20 Big-Bang i balkongdörrens fönster blev det häromdagen. Vi hörde en ordentlig smäll, och när vi tittade ut på balkongen satt -eller snarare halvlåg- en större hackspett på golvet, en tuss med fjädrar satt fast på rutan. Hackspetten var nog ganska medvetslös en bra stund, sedan såg den något mer medveten ut. Efter ett tag började huvudet sjunka mot golvet, och jag tänkte att den klarar sig nog inte. Visserligen har hackspettar inbyggda stötskydd för hjärnan, men det här var en riktigt kraftig smäll. Men så lyfte den huvudet igen, och verkade hämta sig långsamt. Ungefär 20 minuter efter kraschen började den se nästan normal ut, och plötsligt bestämde den sig för att flyga iväg. En härlig syn! Jag filmade litet av återhämtningen, länk nedan under bilderna till “Big bang”. Det har varit en ganska vårlik period, bara enstaka frosttillfällen och ingen snö. Jo, det kom någon centimeter snöslask i förrgår men det smälte snabbt bort. Gårdagens utlovade busväder kom vi lindrigt undan, vi får se hur det blir med nästa som är på väg i skrivande stund. Vintergäck, snödroppar och krokus fortsätter att knoppas och någon blommar. Ett fint vårtecken, men förhoppningsvis kommer inte allt för många blomväxter igång så här tidigt. Om de blommar slut innan vildbin och andra tidiga pollinerare vaknat blir det katastrof för dem. Utan blommor och pollen ingen mat att ge till nästa omgång avkomma. Vilbina är redan kraftigt hotade här i landet, ytterligare prövningar behöver de inte. I fredags kom ett tiotal dovhjortar, Laban och gänget, på besök. De verkar liksom blåmesar och pilfinkar börja drabbas av vårkänslor och busa omkring. Laban var på stångningshumör och drog igång litet fightande. Det hamnade i bildspelet, liksom en ekorre och några fåglar. Det är inte bara mesar och hackspettar som gillar späck, en koltrasthona låter sig gärna väl smaka. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-20 Länk till filmen “Big_bang” Till sidtopp 2022-02-12 Vilt växlande vinter-/vårväder är väl en lämplig beskrivning av den senaste tidens väderlek. Om man gör ett linjediagram med årets temperaturer hittills blir det väldigt likt en seismologisk kurva vid ett bättre jordskalv. Februari började med snö på marken, sedan har det varit upp och ner i temperaturen och just nu är det någonstans mitt emellan, några plusgrader och snöfritt. Mildare väder väntas i prognosen, och redan ser det vårligt ut med blommande snödroppar, vintergäck och krokus. Hasselbusken utanför fönstret sprider pollen för fullt från mängder av hängen. Förhoppningsvis luras inte allt för mycket i naturen att dra igång för tidigt för att sedan drabbas av rejäla bakslag. Det är mycket som påverkas av sådant, allt för tidig blomning lurar vildbin och andra insekter på deras mat, när de vaknar är det redan över. Det i sin tur drabbar fåglarna, när de har ungar och behöver massvis med mat till dem är det dåligt ställt med de insekter de brukar mata med. Inte bra alls! Dovhjortarna har börjat komma litet oftare. Laban med syster håller fortfarande ihop med mamman, men om ett tag är det slut med det. Snart är det kalvningsdags och då vill hinden inte dras med vuxna ungar om man säger. När de var här första februari var det snö, när de gick i buskagen och bakom en stormfälld björk var det inte alldeles lätt att få syn på dem. Laban växer till sig allt mer, han har små basthornansatser och har till och med visat upp flemande. Här om dagen slappade hela gänget på vår tomt under tre timmar, Laban hittade en solig plats där han kunde gotta sig en bra stund. Fåglarna bjuder på trevlig underhållning i fågelmatningen, det är rejäl åtgång på solrosfrön och viltfågelblandning. Några har hamnat i bildspelet, liksom några vårblommor. Länk till bildspelet nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-12 Till sidtopp 2022-01-29 Håhåjaja, håhåjaja, de blåser i träa idaa står det i Gunde Johanssons “Torparvisa” och den går det bra att sjunga i dag, det har börjat svepa ordentligt runt knuten och värre skall det bli säger prognosen. Regnar gör det också, så det blir definitivt innesittarkväll. Mycket blåsande har det varit den här vintern, tur att det inte snöar och är kallt samtidigt. Ibland är det kul att testa nya saker med kameran. Jag har för första gången provat att “sy ihop” flera bilder till en. När man fotograferar en utsikt är det ofta svårt att få med hela bredden, antingen blir allting väldigt litet när man skall pressa in hela vidden i en bild, eller så blir det bättre förstoring men nästan ingen bredd alls. Jag provade att fotografera utsikten en bit bort på vägen där vi bor, Kristianstadsslätten breder ut sig nedanför. Jag satte på ett teleobjektiv och tog ett par serier med bilden på högkant, sedan provade jag funktionen “Fotosammanfogning” i bildbehandlingsprogrammet Lightroom. Det som förr var ett hiskligt petgöra visade sig gå hur enkelt som helst! Den övre bilden nedan med Fjälkinge backe består av åtta sammanfogade högkantbilder, den undre innehåller 11 stycken. Bilderna är tagna på frihand, gör man sig litet besvär med stativ och noggrant siktande kan det bli riktigt bra. Måste prova vid tillfälle! Mycket blåst har vi som sagt haft, löv och grenar far omkring. Vinden har nog fått tag i temperaturen också, för den far upp och ned på termometerskalan. Det tänker den visst fortsätta med, enligt prognosen skall dagens åtta plusgrader ersättas av lika många minus natten mellan onsdag och torsdag. Det jämnar ut sig skulle man kunna säga. Det har varit tämligen lugnt med djurlivet senaste tiden, bortsett från fåglarna då. Deras intresse för fågelmatningen är stort, och när en flock bergfinkar dyker upp ökar förbrukningen rejält. Många arter kommer på besök, i bildspelet kan man se en del av dem. Där finns även en bild på en bergfink som jag först trodde hade vita fjädrar på huvudet, men på bilderna syns det att huvudet är helt kalt. När temperaturen sjunker kan det inte vara lätt för den att klara överlevnaden. Överlevnad är ju ett problem i naturen, inte nog med att jakten på mat är jobbig -dessutom kan man råka bli mat själv! Sparvhök ser vi då och då, men det var nog inte den som fick småfåglarna att bära sig underligt åt en dag. Jag fick syn på en mycket upprörd blåmes i toppen på paradisbusken. Den satt kvar medan jag hämtade kameran, och det tillhör definitivt inte vanligheterna. Inne i paradisbusken satt en stor grupp talgoxar och blåmesar, allihop satt blickstilla och spanade mot skyn. Jag kände igen beteendet från ett par tillfällen för ett antal år sedan, de gångerna var det en varfågel som drog uppmärksamheten till sig. Jag lyckades tyvärr inte få syn på inkräktaren, men gissningsvis var det en varfågel nu också, resultatet av att en sparvhök visar sig är ett område totalt rensat från småfåglar -varenda en gömmer sig fortast möjligt. Jag har stoppat in en gammal bild på en varfågel i bildspelet för att visa hur den ser ut. Länk till bildspelet under panoramabilderna nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-29 Till sidtopp 2022-01-07 Nytt år och nya tag, dags för ett nytt Linnekullabildspel. Skånsk vinter har fortsatt att dominera, det har växlat mellan riktigt kallt och nästan varmt. Snö har kommit och försvunnit med isgata som mellanspel. Just nu i skrivande stund är det ett par plusgrader och det småregnar. Långtidsprognosen lovar huvudsakligen tö de närmaste tio dagarna med en topp på 8 plusgrader om en vecka, måtte den stämma för elpriserna är olidliga. Det har inte varit så mycket djurliv i vintermörkret, men i går kom ett gäng hjortar på besök efter ett längre uppehåll. Ett gäng hindar med kalvar som strövar runt. Vi undrade om Laban, den ljusa kalven från sommaren och hösten, skulle finnas med i gänget, och om vi i så fall skulle känna igen honom. Han var ju så ljus att vi kallade honom Laban efter barnböckerna om “Lilla spöket Laban”. Nu har hjortarna vinterpäls och är mörkare i färgen, skulle det gå att upptäcka den lille tuffingen? Efter ett tag upptäckte vi en litet ljusare hjort i gänget, skymd av buskage. Efter lååång väntan med kameran tog den ljuse äntligen några steg bort från buskaget och lät sig beskådas. Och visst var det Laban! Betydligt mörkare nu men ändå finns ljusheten där. Vi har några kännetecken som är så pass säkra att det inte råder någon tvekan om att det är Laban. Ett streck och en samling vita fläckar på skinkorna är typiska för honom, men framför allt har han ljusa tecken på nosryggenen, i vissa lägen kan man uppfatta det som en vit ring bakom själva “näsan”. Han har också vit teckning runt den svarta nässpegeln, även vitt på öronens insida, ingen mörk kant längs ytterkanten. Ingen tvekan, Laban var här! Laban och en större hjort, mamma kanske, lade sig ner för en stunds vila, och det blev några bilder på honom både då och tidigare när han visade upp sina sidor. Jag lägger upp dem här, i hopp om att kunna be jägarna i trakten försöka spara Laban. Han är som sagt en tuffing, stångades med alla kalvkompisar i somras och i höstas sparrade han mot ett-, två- och treåringar och till och med en kapital herre. Han kan säkert bli en riktigt stilig hjortherre om han får hänga med några år. Bildspelet domineras nästan fullständigt av Laban och övriga dovhjortar, det har inte bjudits så många fototillfällen än i år. Naturligtvis kom hjortarna sent på eftermiddagen och det dåliga ljuset blev inte bättre av molntäcket. Jag tar med en dålig bild på ett par “pjoddar”, en pilfink och en järnsparv. Järnsparven är en av landets vanligaste fåglar, ändå är det inte många som sett den. Den är litet skygg och håller sig helst i buskagen, och den är dessutom väl kamouflagetecknad så det är inte konstigt att den är förbisedd. Dessutom är den ju ganska lik pilfink och gråsparv, det gör den ännu lättare att missa. Bilden tog jag för att kunna avgöra om det var järnsparv, som sagt en dålig bild men nu blir det tio jämnt i bildspelet ;-) Länk till bildspelet under bilden på Laban nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-07 Till sidtopp